Vision för socialdemokraternas Nya Vasa 2013-2016

Samgången mellan Vasa och Lillkyro kommer att skapa ett nytt Vasa med 65.000 invånare. Arbetet som regionens motor fortsätter med målet att skapa ett Vasa som omfattar arbetspendlingsområdet, vars ekonomi är stark, där servicen och demokratin fungerar och där arbete och rättvisa utgör ledstjärnor.

1. Vi bär ett gemensamt ansvar för barnens och de ungas framtid

• Ansvaret för barnens fostran och omsorgen om barnen vilar på oss alla och envar. Samhällsgemenskapen och det gemensamma ansvaret är viktigt – barnens och ungdomens väl är allas väl.

• Någon bryr sig om varje barn. Barnens och ungdomens behov, omsorgen om dem och möjligheter till fritidssysslor tryggas i hela den nya kommunen. De ökade behoven inom de nya bostadsområdena tillgodoses snabbt, servicen byggs ut i samarbete med invånarna.

• I Vasa bor ett stort antal invånare med invandrarbakgrund. Integreringen av de nya vasaborna ägnas tillräcklig uppmärksamhet, med målet ett Vasa med en god framtid för alla.

• Vasatillägget (selektiva tillägget) kompletteras med målet att ge jämlika  möjligheter för olika typer av familjer.

• De unga ska ges möjlighet och ansvar att utöva sådan verksamhet som de själva önskar. De ungas problem åtgärdas med ett snabbt ingripande.

• Ungdomsgarantin innebär att staden tar ansvar för de ungas framtid genom samarbete med skolorna, Jupiterstiftelsen, läroavtalsbyrån och andra organisationer.

• Utbildnngsstaden Vasa satsar på utveckling av utbildningen på alla stadier. De studerande i Vasa bör få ett bra timantal och lämpliga gruppstorlekar.
• 
  

2. Håll dig igång så får du hälsa och välmående

• Kulturens och motionens hälsofrämjande betydelse bör erkännas, alla bör ges möjlighet till deltagande.

• Närrekreationsområdena lockar till motion. Tillräckliga resurser bör ges för att ett rikt utbud av motions- och fritidsmöjligheter med låg tröskel till aktivitet skall finnas. Motionsslingor, skidspår och lekparker tillgängliga för alla kommuninvånare bör finnas i varje stadsdel eller i dess omedelbara närhet.

• Ett 20 euros årskort till simhallen för vasabor vilka fyllt 65 år och två gratis besök per år för skolgrupper från Vasa – en satsning på hälsa och glädje.

• Stöd till föreningsverksamhet baserad på talkoprincipen- i föreningarna bedrivs värdefullt ungdoms- och frivilligarbete. Verksamheten förstärker sammanhållningen i samhället, t.ex. så bidrar en invandrarungdoms medverkan i lagspel till att förstärka integrationen och samtidigt motverka ömsesidiga fördomar.

• Staden bör även investera i motionsanläggningar för tävlingsidrott. Vid investeringarna bör man tillämpa strikt planering, ansvarsmedvetenhet och en hållbar utveckling.

 

3. Hälsovårdens och specialsjukvårdens utmaningar och utvecklingsbehov

• Att stadsborna snabbt får tillgång till vård och en god vård är en rejäl avkastning på skattemedlen. Kösystemet vid vid hvc-dejourmottagningen bör göras smidigare.

• Då man från ingången av år 2013 frångår systemet med egenläkare och samtidigt minskar antalet hälsostationer från sex till fyra, bör läkarresurserna fås i effektiv och flexibel användning.

• På försök tas i bruk en modell med mobila hälsovårdstjänster med hjälp av vilken enkla tjänster och rådgivning kan ges närmare invånarna.

• Statsrådet har beslutit att det nuvarande systemet med specialsjukvård slopas, i fortsättningen finns endast primärhälsovården och specialansvarsvården på universitetsnivå. I det nya läget bör man se till att Vasa sjukvårdsdistrikt även i fortsättningen består som ett dejourerande sjukhus..

4. Ett värdigt och gott liv för de äldre

• En god äldreomsorg är något som berör oss alla. Ålderdomen är ingen sjukdom utan ett livsskede. De äldre är värda en vårdform som är anpassad till den egna livsrytmen och en respekt för den äldres egna intressen trots att de även behöver gemensamma tjänster.

• Vi ska skapa en god tillvaro för de äldre i samförstånd med dem själva, de anhöriga, staden och med organisationerna. Den egna familjen, de sociala kontakterna, möjligheter till rörlighet och en god kost av hög kvalitet, utgör vid sidan av den egentliga omsorgen och vården, hörnstenar för en god äldreomsorg. Speciell uppmärksamhet ska ägnas anhörigvårdarna.

• Tyngdpunkten ska ligga på att stöda hemmaboendet. Tillräckliga satsningar ska göras för att stöda sådant boende som baserar sig på den äldres behov och egna önskemål. Satsningar på ett hinderfritt boende, stöd för byggande av hiss i äldre våningshus. Resurser för stödtjänster, ökade resurser för vård i hemmet och stöd till beredskap att söka vård och rekreationstjänster utanför hemmet.

• En utveckling av dagverksamheten minskar behovet av dyrare anstaltsplatser. En god omsorg förutsätter dock att ett tillräckligt antal anstaltsvårdplatser finns att tillgå. I anstalterna skall finnas yrkeskunnig personal på minst den nivå som omtalas i lagen om äldreomsorg. Alternativa vårdplatser ska kunna erbjudas.

• Socialdemokraterna flaggar för jämlika och kvalitativa offentliga   tjänster inom äldreomsorgen. Privata tjänsteproducenter gör kommunens serviceutbud mångsidigare, men upphandeln av sociala tjänster innebär även risker. Kommunen behöver ett eget gediget kunnande även vid konkurrensutsättningen och för uppföljningen av tjänsteproduktionen.

5. Bättre förutsägbarhet i planeringen – fart på planläggningen och byggandet

• Utvecklandet av planläggningen och byggandet fortsätts – målet ska vara ett enkelt, effektivt och för kommuninvånarna genomskinligt system.

• Satsning på byggande och underhåll av kommunaltekniken. Tillräckliga anslag för investeringar i de nya bostadsområdena, samtidigt som det befintliga gatunätet underhålls.

• Nya bostadsområden tas i bruk med målet att årligen kunna dela ut 100 bostadstomter. Stadens markanskaffning effektiveras. Tomterna längs järnvägsspåret i Klemetsö bör snabbt fås i stadens ägo.

• Bostadsproduktionen ska vara kraftigt framtidsinriktad. Målet ska vara ett mångsidigt bostadsbestånd som motsvarar behovet – vilket innebär 700-800 nya bostäder under de närmaste åren.

• Ökade investeringar krävs i affärs- och företagsområdena. Långskogsområdet bakom flygfältet bör snabbt fås i bruk.

• Stadens utveckling förutsätter ett fungerande väg- och gatunät. Förhandlingarna gällande förbättringen av förbindelsevägen fortsättes så att man kommer från trafikproblemen i Gerby och i Stenhaga. Utvecklingen av Vasklot hamn förutsätter att den nya Hamnvägen genom Solf och Sundom förverkligas. Vägen leder bort den tunga trafiken från stadens centrum. Samtidigt tjänar vägen det för Vasa och Korsholm  gemensamma logistikcentret.

• Staden bör ha en tillräcklig egen yrkeskunnig arbetsstyrka då man bygger staden. Egen yrkeskunnig personal behövs även då man upphandlar privata tjänster och gör kontrakt.

• Vinterunderhållet av stadens gator bör få mera resurser. På bostadsområdena bör  tomtägarna betjänas bättre t.ex. genom att man använder en skild snöstoppare vid tomtinfarterna.

6. Kvalitet i trafiken

• Ökade satsningar på linjetrafik, nya lösningar söks för busstrafiken  i samråd med trafikanterna och passagerarna. Man söker  nya målgrupper med olika försök.

• Kollektivtrafiken utvecklas till att fungera logiskt inom hela stadsområdet. Skolbarnens och de studerandes behov är en viktig grund för trafikplaneringen.

• Biogasen utvecklas som ett alternativt drivmedel för busstrafiken och även för stadens egen fordonspark.

• Utvecklandet av stadens nät för lätt trafik fortsättes.

• Vikt bör läggas vid utvecklandet av trafikvettet, reglerna och hänsyn till andra betonas, trafiksäkerheten är viktig. En säker trafik och trafikmiljö berättar att Vasa är en väl skött trafikstad.

• Lillkyros och Vasas gemensamma vägnät ska ge ett sådant stöd att nya Vasa erbjuder goda förbindelser åt sina invånarna förenliga med en hållbar utveckling.

7. Långsiktiga investeringar tryggar sysselsättningen i vår stad

• Energikunnandet och stadens  starka exportindustri har även framöver en god samarbetskumpan. Regionens roll som Västra Finlands draglok och  viktiga sysselsättare bör få allt tänkbart stöd

• Bygginvesteringar är långsiktiga projekt. Viktiga investeringsobjekt är för närvarande Sandvikens stadion och hallen för innesport. ”Vasahuset” –  en kombination av musik- och kongresshus med mångsidiga möjligheter är ett annat viktigt projekt.

• Smulterö bör omedelbart städas upp. Den nya fullmäktigeförsamlingen bör snabbt fatta beslut om hela områdets framtida användning med förnuftig tillämpning av den arkitekttävling som anordnades år 2011 som utgångspunkt.

• Påttska reningsverket bör intäckas så luktolägenheterna minskar.

• Transporten av slam mellan reningsverket och Stormossen bör ledas genom ett rör.

• Underhållet och nybyggnationen av Lillkyros fastigheter samt övrigt utvecklande genomförs i enlighet med samgångsavtalet.

8. Kommuninvånarnas möjligheter att nyttja tjänster och påverka in i ett nytt skede

• I Vasa stad får man likvärdig betjäning på finska och svenska

• Ett nytt tänkande i stadens verksamhet. Smidig service och hämtande av information via stadens internetsidor ger stadens anställda mera tid för direkt personlig betjäning.

• Betjäning och handläggning inom social- och hälsovården på elektronisk väg utvecklas ytterligare. Man bör erbjuda mera samtalstider för diskussioner med yrkesfolk per telefon.

• Beviljandet av social kredit tas i bruk som en ny verksamhetsform inom socialväsendet.

• Nya direkta service- och påverkningsformer för stadens invånare utvecklas fortgående. Sådana kan vara när- och servicedemokrati, medborgarråd och en deltagande planering.

• Verksamhetsmöjligheterna för den nya fullmäktigeförsamlingen med 67 medlemmar bör genast förstärkas med hjälp av utbildning, elektroniska tjänster och en god organisering.